Sök Menu

Kan du ge blod

För att du ska kunna ge blod, bör du:

- vara frisk och känna att du mår bra
- vara 18 – 70 år. Du kan börja ge blod ännu när du är 59 år gammal och om du fyllt 66 år, kan du fortsätta att ge blod, om du ger blod minst vart annat år
- väga minst 50 kg och ha en bra hemoglobinnivå (kvinnor minst 125 g/l och män minst 135 g/l). Hemoglobinvärdet mäts hos oss, du behöver inte veta det i förväg.
- bo stadigvarande i Norden eller något annat EU- eller EFTA-land
- ha en finsk personbeteckning
- kunna fylla i hälsodeklarationen på finska, svenska eller engelska
- ta med dig en officiell legitimation med fotografi (pass, officiellt identitetskort) eller körkort (eller yrkeskompetenskort för yrkesmässige trafik). Om du inte har en finsk personbeteckning på din legitimation, ta dessutom med ett officiellt intyg över din finländska personbeteckning (t.ex. FPA-kort eller intyg från magistraten eller skattekontoret).

Dina förutsättningar att ge blod avgörs på basen av svaren i din hälsodeklaration, intervjun och hemoglobinvärdet, som kontrolleras samtidigt.

Mellan två helblodgivningar bör man hålla en paus, som för kvinnor är mint 91 dygn och för män minst 61 dygn. Läs här om hur en blodgivning går till och kolla våra frågor och svar.

Vi rekommenderar att du innan du kommer för att ge blod, utför Kan jag donera? -webbtestet. Om det finns någonting i ditt hälsotillstånd som du funderar på, kan du få mera information antingen på den här webbsidan, genom att ringa blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må-fre kl. 8-17), eller genom att skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi  – för att inte i onödan komma till blodgivning!

Ge aldrig blod bara för att få ditt blod testat!  Ge aldrig blod, om du misstänker, att blivit infekterad av en sjukdom som sprids via blodet (till exempel HIV eller leverinflammation), det är en risk för blodsäkerheten eftersom inte ens det känsligaste testet kan hitta en färsk infektion!

Abort    

Abort medför ett sex månader långt hinder för att ge blod.​

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Acne och finnar    

Acne och finnar hindrar inte som sådana blodgivning, liksom inte heller lokala behandlingar, långvariga antibiotikakurer, eller p-piller som ordinerats för hudvård.

Isotretinoin-medicinering (till exempel Isotretinoin® och Roaccutan®) medför ett tillfälligt hinder att ge blod: Efter avslutad kur, måste man vänta ytterligare minst fyra veckor innan man kan ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Akupunktur    

Akupunktur hindrar inte blodgivning, om åtgärden utförs i Finland med engångsnålar och av en yrkesperson inom hälsovården. I övriga fall medför akupunktur ett fyra månader långt hinder för att ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi​

Alkohol    

Om man är påverkad av alkohol (berusad eller har ”baksmälla”) kan man inte ge blod. Alkoholism och rikligt bruk av alkohol skadar levern och orsakar flera andra skadliga förändringar i kroppen. Därför kan man inte ge blod. Man kan inte heller ge blod under pågående avvänjningsvård, eller strax därpå.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Allergi och anafylaktisk chock    

Allergi utgör i allmänhet inget hinder för blodgivning. Vanliga allergisymtom (såsom pollen-, damm-, djur- eller matallergi), vilka hålls under kontroll med hjälp av antihistamintabletter, nässpray och ögondroppar, hindrar inte blodgivning. Inte heller utgör vanliga allergimediciner, såsom antihistamintabletter, nässpray, ögondroppar eller salvor för vård av allergiska hudeksem något hinder för blodgivning.

En allvarlig och svår allergisk reaktion (anafylaxi) som krävt sjukhusvård, medför bestående hinder för att ge blod. Hyposensibilisering (immunterapi) med injektioner medför en karenstid på tre dagar efter varje injektion. Vid motsvarande behandling med tabletter är man förhindrad att ge blod under en period av två veckor räknat från den dag behandlingen inleddes.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

 

Amning    

Under amningstiden kan man inte ge blod. Graviditeten, förlossningen och amningen tär på moderns järnreserv: Då man ger blod, förlorar man också järn. Därför kan man ge blod först då man slutat amma.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Antibiotikakurer    

Största delen av de bakterie- eller virusinfektioner vilka kräver antibiotikakurer som tas via munnen (tabletter, kapslar eller läkemedelsmixturer), medför ett tillfälligt hinder för att ge blod. Under pågående antibiotikakur kan man inte ge blod och då kuren är slut, måste man vänta i två veckor innan man kan ge blod.

En infektion som krävt sjukhusvård eller intravenös behandling med antibiotika, medför ett tre månader långt hinder för att ge blod. En ytlig, lindrig infektion, som klarats av med lokal behandling (med mikrobläkemedel i form av gel, puder, salva, droppar, vagitorier o.d.) utgör inga hinder för blodgivning.

Se också: LISÄÄ LINKIT acne och finnar, slidkatarr

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Artros    

Artros och medicin i tablettform för behandling av den, utgör inget hinder för att ge blod.

Se också: LISÄÄ LINKKI kortisoninjektion i en led

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi​

Artärsjukdom    

Kransartärsjukdom, liksom alla andra konstaterade artärsjukdomar, utgör bestående hinder för blodgivning.

Arterioskleros och den därtill hörande ”fönstertittarsjukan” och andra symtom på syrebrist, utgör bestående hinder för blodgivning.

Alla former av förträngningar i ögonbottnens blodkärl utgör bestående hinder för att ge blod.

Se också: störning i hjärnans blodomlopp, hjärtsjukdomby-pass operation

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Asbestos    

En symtomfri asbestos utgör inget hinder för blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Astma    

​Astma utgör i allmänhet inget hinder för blodgivning och största delen av dem som har astma, kan ge blod. Bara om man har astma med kraftiga symtom, som behandlas med teofyllin- eller cortisontabletter, är man under en lång tid förhindrad att ge blod.

Om astmabesvären förvärras, är man tillfälligt förhindrad att ge blod, för den sänkning av hemoglobinvärdet som blodgivningen medför, kan ytterligare försvåra symtomen eller orsaka ytterligare symtom.

Största delen av astmamedicinerna, till exempel alla de inhalationsmediciner för behandling av sjukdomen och öppning av luftvägarna, samt olika kombinationer av dem, är tillåtna för blodgivare. Också de blockerartabletter med leukotrien (till exempel Accolate®, Singular® och Montelukast®) som används i behandlingen av astma, är tillåtna mediciner.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Atopiskt eksem    

Atopiskt eksem med lindriga symtom utgör inget hinder för blodgivning. Om eksemen är svåra, omfattande eller uppenbart på väg att förvärras, kan man dock inte ge blod. Det får inte finnas några eksem vid stickpunkten (armvecket). De salvor som används för att behandla atopiska eksem, utgör inget hinder för blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi​

Autismspektrum    

Symptomen för autismspektrum (t.ex Asperger, autism), är som utvecklingsstörningar i det centrala nervsystemet inget hinder för blodgivning. Vissa drag i autismspektrum kan göra intervjun och ifyllandet av blanketten speciellt utmanande.

Om personen är berättigad att i sociala situationer få använda tolk från FPA, om det t.ex förekommit svårigheter med att fylla i blanketter, rekommenderas användning av tolk också vid blodgivning. Användning av officiell tolk är alltså tillåtet med samma principer som det är möjligt i samband med annan funktionsnedsättning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi​

Behandling mot barnlöshet    

Det rekommenderas att kvinnor inte ger blod under pågående behandling mot barnlöshet. Eftersom målet är att bli gravid, är det inte nyttigt att förlora järn via blodgivning. Med tanke på graviditeten är det viktigt att kroppens järnbalans är så god som möjligt.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Bihåleinflammation    

En akut bihåleinflammation medför ett tillfälligt hinder för att ge blod. Man kan ge blod, då symtomen har försvunnit och det gått två veckor sedan den eventuella antibiotikakuren avslutades.

Kronisk bihåleinflammation (till exempel i anslutning till allergi), som behandlas med nässpray, spolningar med saltvatten eller allergimediciner, hindrar inte blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Blodtransfusion    

Blodtransfusion, som getts på någon annan plats än Brittiska öarna, Syd- eller Centralamerika samt Afrika, medför ett minst fyra månader långt hinder för att ge blod.

Blodtransfusion som getts på Brittiska öarna utgör ett bestående hinder för att ge blod, på grund av risken för den mänskliga varianten av galna ko-sjukan, eller Creutzfeldt-Jakobs sjukdom.

Blodtransfusioner som getts i Central- eller Sydamerika samt Afrika, medför ett bestående hinder för att ge blod, på grund av risken för tropiska sjukdomar (speciellt tryptosomiasis, eller ”afrikansk sömnsjuka”).

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi​

Blodtryckssjukdom    

Blodtryckssjukdom eller dess medicinering utgör inget hinder för blodgivning, om blodtrycket hålls under kontroll med hjälp av medicineringen. För att kroppen ska hinna vänja sig vid medicinens verkan, bör man, efter att medicineringen inletts, vänta minst en månad innan man ger blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Blödarsjuka    

Konstaterad blödarsjuka utgör ett bestående hinder för att ge blod. Blödarsjuka är bland annat hemofili och von Willebrands sjukdom. Orsaken till förbudet att ge blod, är att blodgivningen kan orsaka men för den som lider av blödarsjuka. Blodgivningen belastar särskilt benmärgen, vars funktion också belastas av blödarsjukan.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Boende i Storbritannien under åren 1980–1996    

Boende och vistelse i Storbritannien i sammanlagt mer än sex månader under perioden 1.1.1980–31.12.1996, medför ett bestående hinder för att ge blod, på grund av risken för den mänskliga varianten av ”galna ko-sjukan” (Creutzfeldt-Jakobs sjukdom). Det är inte troligt att den här bestämmelsen kommer att ändras.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Borttagning av födelsemärke och sår som måste sys    

Borttagning av födelsemärke och sår som måste sys

Borttagning av ett födelsemärke och ett sår som måste sys, medför ett en vecka långt hinder för att ge blod. Om det vid borttagningen av födelsemärket togs ett vävnadsprov, måste undersökningsresultatet vara känt innan man kan ge bod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

By-pass operation    

By-pass operation, ballongvidgning, implantering av blodkärlsprotes och i vuxen ålder utförda hjärtklaffsoperationer utgör bestående hinder för att ge blod.

Se också: hjärtsjukdom

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Bältros    

Vid akut bältros kan man inte ge blod. Man bör vänta minst två veckor efter det att symtomen försvunnit och medicineringen avslutats, innan man kan ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Cancer    

Cancer, vars behandling eller uppföljning är på hälft, är ett hinder för blodgivning. Om man tidigare haft cancer, kan man inte längre ge blod, även om man blivit botad och är symtomfri.

De enda undantagen från den ovan nämnda regeln gällande cancer, är lokalt behandlad cancer i livmoderhalsen och basalcellscancer (basaliom) i huden. De medför ett tillfälligt, ett år långt hinder för att ge blod, räknat från den dag behandlingen avslutades.

Förbudet att ge blod om man haft cancer, baserar sig på det faktum, att blodgivningen kunde belasta blodgivarens organism eller eventuellt bidra till återfall. Förbudet att ge blod är allmänt omfattat också internationellt och det finns upptaget i de europeiska direktiven.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Demens och andra minnessjukdomar    

Alla progressiva (framskridande) minnessjukdomar (demens, Alzheimers sjukdom, s.k. blodkärlsdemens eller vaskulär demens, Lewykroppssjukdom) är bestående hinder för blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Diabetes    

Personer med diabetes eller förhöjt blodsocker vars behandling består av förändrade levnadsvanor, eller annan medicinering än insulin, kan ge blod, förutsatt att sjukdomen inte har förorsakat organskador (t.ex förändringar i ögonbottnen, eller diabetesrelaterad njursjukdom) och att det inte förekommit perioder av hypoglykemi, och att blodsockret hållits på en god nivå samt att medicineringen pågått minst en månad utan förändringar.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Epilepsi    

Man kan inte ge blod om man lider av sjukdomen epilepsi, för blodgivningen kan framkalla eller förnya epilepsisymtomen. Likaså utgör andra epileptiska symtom (såsom abstinensspasmer eller kramper vilkas orsak inte är känd), liksom mediciner som används för att förebygga epilepsianfall och andra epileptiska symtom, hinder för att ge blod.

Man kan ge blod, om epilepsin, eller anlaget för epileptiska anfall har botats, medicineringen upphört och man därefter inte på tre år har haft några symtom.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Erektionsstörningar    

Erektionsstörningar och deras medicinering hindrar inte blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi​

Exponering för blod    

Exponering för en annan människas blod, till exempel via använda nålar, medför, på grund av risken för hepatit- eller HIV-infektion, ett fyra månader långt hinder för att ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi​

Fraktur (benbrott)    

Man kan ge blod först efter det att frakturen har läkt och eventuell gipsning eller spjäla avlägsnats.

En fraktur som krävt operation, medför vanligen ett minst fyra månader långt hinder för att ge blod. Om operationen gällde ett benbrott i ett finger eller en tå, kan hindret bli kortvarigare.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Förkylning och influensa    

Förkylning medför ett tillfälligt hinder för att ge blod. Efter en lindrig förkylning (med halsont, snuva och hosta, men inte feber), kan man ge blod då symtomen har försvunnit och man känner sig frisk.

Om man av en läkare ordinerats sjukledigt på grund av förkylningen, eller om febern stigit över 38 grader, kan man ge blod tidigast två veckor efter tillfrisknandet. Om man genomgått en mikrobläkemedelskur (antibiotikakur), kan man ge blod tidigast två veckor efter det att kuren avslutats.

En influensa medför ett minst två veckor långt hinder för att ge blod. Om man fått sjukhusvård eller en intravenös antibiotikabehandling mot influensan, är man under tre månader därefter förhindrad att ge blod.

Om man har någon form av lokal inflammation (såsom öroninflammation, bihåleinflammation eller luftrörskatarr) kan man inte ge blod. Man kan ge blod tidigast två veckor efter det att symtomen har försvunnit och mikrobmedicineringen (antibiotikakuren) har avslutats.
Hostmediciner, nässpray och värkmediciner utgör inte i sig något hinder för blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi​

Förstorad prostata    

En godartad förstoring av prostatan och dess medicinering, hindrar inte blodgivning. 

Se också: cancer

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi​

Gallsten    

Symtomfri gallsten hindrar inte blodgivning. En galloperation medför ett fyra månader långt hinder för att ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi​

Genfel    

Om man bär på ett genfel, som inte ger några symtom, kan man ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi​

Gikt    

Symtomfri gikt, eller profylaktisk medicinering mot gikt, utgör inget hinder för blodgivning.

Om man har akuta giktsymtom och därtill hörande ledinflammation kan man inte ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi​

Glaukom (grön starr)    

Som sjukdom hindrar glaukom normalt inte blodgivning. Inte heller utgör de ögondroppar som används i behandlingen av glaukom, något hinder för blodgivning. Användningen av Ödemin®-tabletter medför ett tillfälligt, fyra månader långt hinder för att ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Graviditet, förlossning och missfall    

Man kan inte ge blod under graviditeten. Efter förlossningen bör man vänta i minst sex månader innan man kommer för att ge blod.

Efter ett missfall bör man vänta i minst sex månader innan man kommer för att ge blod.

En enskild blodgivning under den tidiga graviditeten utgör inte en risk, och en blodgivning ökar inte risken för missfall. Men kvinnor som försöker bli gravida rekommenderas att undvika blodgivning, för det är önskvärt att hålla en bra hemoglobinnivå om man vill bli gravid.

Se också: amning

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Grå starr och starroperation    

Grå starr hindrar inte blodgivning. En starroperation medför ett minst en vecka långt hinder för blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Helicobakterieinfektion    

En helicobakterieinfektion eller behandling av den (eradikering) utgör inget hinder för blodgivning. Man kan ge blod också under pågående medicinering, om man inte har några symtom.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Hemoglobin    

Man kan ge blod, om hemoglobinnivån ligger mellan 125 och 175 g/l om man är kvinna, eller mellan 135 och 195 g/l om man är man. Blodgivningen medför att hemoglobinnivån tillfälligt sjunker med 10–15 g/l.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Hemokromatos    

Hemokromatos är en ärftlig sjukdom, som medför att tunntarmens upptag av järn ökar, vilket i sin tur leder till att kroppens järnreserv blir större än normalt. Orsaken till hemokromatos är en ärftlig förändring, eller genmutation. Mutationen är vanligast i den så kallade HFE-genen. För stor järnhalt i kroppen kan bland annat leda till störningar i leverns funktion, typ-1 diabetes och hjärtsvikt (hjärtinsufficiens).

Personer med HFE-genmutation och sådana med lindrig hemokromatos kan ge blod, om deras tillstånd följs upp av en läkare och de inte har utvecklat de ovan nämnda, allvarliga symtomen på höjda järnhalter. Innan man börjar ge blod och allra senast inför den första blodgivningen, vill Blodtjänsts läkare ha en kopia av personens sjukjournal, med diagnos, information om att följdsymtom inte förekommer och en beskrivning av vårdplanen.

Hemokromatospatienten kan med anledning av sin sjukdom på förhand kontakta Blodtjänsts sjukskötare via blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17)​

Hemorrojder    

Hemorrojder och mediciner för behandling av dem, hindrar inte blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi​

Herpes    

Herpes på läpparna eller andra delar av huden utgör ett hinder för blodgivning fram till dess att blåsorna torkat in (ärrstadiet). Medicinering av herpes (lokal behandling, medicinkur eller profylaktisk behandling) utgör inget hinder för blodgivning.

Herpes i underlivets slemhinnor, genital herpes, medför i samband med den första symtomperioden ett fyra månader långt hinder för att ge blod. Vid senare förekommande symtomperioder kan man donera blod efter att sårfasen är över och blåsorna torkat in (ärrstadiet). Medicinering av genitalherpes (lokal behandling, medicinkur eller profylaktisk behandling) utgör inget hinder för blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

HIV    

En HIV-infektion utgör ett bestående hinder för att ge blod. Också en HIV-infekterad sexpartner utgör ett hinder för att ge blod. Man kan ge blod då det gått minst fyra månader sedan det aktuella sexförhållandet avslutades.

Att det i samma hushåll bor någon annan HIV-infekterad person än sexpartnern, är inget hinder för blodgivning. Villkoret är dock att blodgivaren inte under de senaste fyra månaderna kommit i kontakt med den infekterade personens blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Hjärnoperation    

En hjärn- eller hjärnhinneoperation kan påverka möjligheterna att ge blod. Blodtjänsts läkare bedömer förutsättningarna, och kan behöva uppgifter ur sjukjournalen för att kunna göra en korrekt bedömning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi​

Hjärtsjukdom    

Smärtor i bröstet vilka härrör från hjärtat, hjärtinfarkt och kransartärsjukdom är bestående hinder för blodgivning. Också en förträngning (trombos) i kransartären, som behandlats med by-pass operation eller ballongvidgning, utgör ett bestående hinder för blodgivning.

Ett klaffel i hjärtat hindrar blodgivning, om patienten har ordinerats endokarditprofylax eller patienten på grund av klaffelet regelbundet går på kontroll vartannat år, eller oftare.

Endokarditprofylax, eller en antibotikados som ordinerats att tas före en åtgärd (till exempel tandvård), utgör ett hinder för blodgivning.

En hjärtmuskelinflammation medför att man inte kan ge blod förrän två år efter det att symtomen har försvunnit och behandlingen avslutats.

Se också: Rytmstörningar i hjärtat

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi​

Huvudvärk    

Man kan inte ge blod om man har huvudvärk.

Se också: migrän

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen vereluovutus(at)veripalvelu.fi

Influensa    

Influensa eller andra luftvägsinflammationer med feber, medför ett minst två veckor långt hinder för att ge blod.

Efter en eventuell mikrobmedicinkur (antibiotikakur) måste man vänta minst två veckor räknat från den dag då kuren avslutades, innan man kan ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Insekts- och fästingsbett    

Myggbett, bromsbett, getingsting eller andra insektsbett hindrar normalt inte blodgivning. Inte heller utgör ett symtomfritt fästingsbett något hinder för blodgivning. Om man reagerat extra starkt på insektsbettet (med symtom som feber, omfattande svullnad och ömhet, illamående eller varbildning kring bettet), måste man hålla en paus på en månad innan man kan ge blod.

Om det kring fästingsbettet har utvecklats ett hudeksem (det så kallade ringeksemet), måste man vänta en månad från det att eksemet har försvunnit eller medicinkuren avslutats, innan man kan ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Kolesterol    

Högt kolesterol eller bruk av kolesterolmedicin hindrar inte blodgivning. Om kolesterolbehandlingen har inletts på grund av till exempel en hjärtinfarkt, störningar i hjärnans blodomlopp eller konstaterad kransartärsjukdom, utgör dock dessa sjukdomar ett hinder för att ge blod.

Se också: störning i hjärnans blodomlopp, hjärtsjukdom

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Koppning    

Koppning medför ett fyra månader långt hinder för att ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Kortisoninjektion i en led    

En kortisoninjektion eller injicering av något annat läkemedel i en led, medför ett en vecka långt hinder för att ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Kroniskt obstruktiva lungsjukdomar    

Kronisk luftrörskatarr och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) utgör, om de är symtomfria, inget hinder för blodgivning. Sjukdomarna är till sin natur framskridande och om sjukdomen kräver medicinering, kan man inte längre ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Könssjukdomar    

Kondylom hindrar inte blodgivning.

Den första perioden av herpes i underlivet medför ett fyra månader långt hinder för att ge blod. Senare förekommande perioder med symtom medför, om symtomen är kraftiga och kräver behandling med antibiotika, ett två veckor långt hinder för att ge blod. Om symtomen är lindriga, kan man ge blod efter det att sårfasen är över och blåsorna har torkat in.

Klamydia och gonorré medför ett fyra månader långt hinder för att ge blod. Syfilis är ett hinder för blodgivning. Också de tecken på tidigare syfilis som syns i blodproven även om sjukdomen behandlats och botats, utgör ett hinder för att ge blod.

Se också: HIV, sex och sexbeteende

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Ledgångsreumatism    

Man kan ge blod om den reumatiska sjukdomen (till exempel ledgångsreumatism, Bechterews sjukdom, polymyalgia rheumatica) är symtomfri eller om den kan hållas symtomfri med hjälp av sporadiskt bruk av smärtstillande medicin.

Man kan inte ge blod, om den reumatiska sjukdomen ger tydliga symtom på inflammation i lederna eller återkommande, svårare smärta, eller om den behandlas med regelbunden medicinering.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Leversjukdomar (också hepatit A, B och C)    

Kroniska och framskridande leversjukdomar som kräver vård eller uppföljning, utgör hinder för att ge blod. Också leverscirros medför ett bestående hinder för att ge blod.

Hepatit A (smittsam gulsot) orsakar ett 1–2 år långt förbud mot att ge blod. Blodtjänsts läkare gör en individuell, mer exakt bedömning av situationen för varje aktuell blodgivare.

Om man haft hepatit B, utan att man blivit bärare av sjukdomen, kan man under 1–2 år efter det inte ge blod. Blodtjänsts läkare gör en individuell, mer exakt bedömning av situationen för varje aktuell blodgivare. Bär man på hepatit B, är man bestående förhindrad att ge blod.

Möjligheterna att ge blod påverkas också av om sexpartnern, eller någon annan person i samma hushåll bär på hepatit B. Om blodgivaren via vaccinering har fått full resistens mot hepatit B, kan Blodtjänsts läkare göra en särskild, individuell bedömning av förutsättningarna att ge blod.

En hepatit C- infektion utgör ett bestående hinder för att ge blod. Likaså utgör en hepatit C-infektion hos sexpartnern ett hinder för att ge blod. Man kan ge blod då det gått fyra månader sedan sexförhållandet avslutades. Att det i samma hushåll bor någon annan hepatit C -infekterad person än sexpartnern, är inget hinder för blodgivning. Villkoret är dock att blodgivaren inte under de senaste fyra månaderna kommit i kontakt med den infekterade personens blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Luftrörskatarr    

Akut luftrörskatarr medför ett tillfälligt hinder för att ge blod. Man kan ge blod då det förflutit två veckor sedan symtomen försvunnit och en eventuell antibiotikakur avslutats.

Se också: KOL

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Lunginflammation    

Lunginflammation utgör ett tillfälligt hinder för att ge blod. Hur länge det tillfälliga hindret varar, beror på hur allvarlig lunginflammationen varit och hur den behandlats.

Vid lunginflammation som inte krävt sjukhusvård och som behandlats med antibiotika som tagits via munnen, måste man vänta två veckor efter det att antibiotikakuren avslutats, innan man kan ge blod. Om behandlingen av lunginflammationen innefattar efterkontroll eller lungröntgen för att fastställa tillfrisknandet, kan man inte ge blod förrän detta är avklarat.

En lunginflammation som krävt sjukhusvård eller behandling med intravenös antibiotika, medför ett minst tre månader långt hinder för att ge blod, räknat från den dag då behandlingen avslutades.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Läkemedel    

Ytterst få läkemedel utgör i sig ett hinder för att ge blod. Hur de mediciner som blodgivaren använder, påverkar möjligheterna att ge blod, bedöms oftast utgående från orsaken till medicineringen: Kan den sjukdom som medicinen ordinerats för, i sig vara ett hinder för blodgivning?

Sålunda utgör till exempel blodtrycksmediciner, kolesterolmediciner, allergi- och astmamediciner, mediciner som dämpar godartad tillväxt hos prostatan, depressionsmediciner, smärtstillande mediciner och sömnmedel inte i sig något hinder för att ge blod. De flesta som använder sådana mediciner kan ge blod.

Örtmediciner och naturpreparat hindrar inte blodgivning. Likaså är alla näringstillskott och vitaminer tillåtna.

Mer information om olika läkemedels inverkan på möjligheterna att ge blod, finns i samband med informationen om den sjukdom som läkemedlet ordinerats för.

Se också: antibiotikakurer

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi​

Magbesvär och tarmsjukdomar    

Laktos-intolerans, funktionella magbesvär, halsbränna, förstoppning, funktionella tarmbesvär, hemorrojder och celiaki utgör inget hinder för blodgivning.

Inflammatoriska tarmsjukdomar, såsom Crohns sjukdom och blödande tjocktarmsinflammation utgör hinder för blodgivning. Man måste vänta minst ett år efter det att sjukdomssymtomen har försvunnit och medicineringen avslutats innan man kan ge blod.
Magsjuka (till exempel ”spysjuka” eller diarré) utgör ett tillfälligt hinder för att ge blod. Man måste vänta i minst två veckor efter det att symtomen har försvunnit och medicineringen avslutats innan man kan ge blod.

Vid parasitsjukdomar i tarmen (till exempel giardia, amöba) bör man vänta i minst en månad efter det att symtomen försvunnit och medicineringen avslutats innan man kan ge blod. Om man bara bär på sjukdomen, men inte har symtom, kan man ge blod.

En infektion orsakad av kampylobakterier, medför ett en månad långt hinder för att ge blod, räknat från det att symtomen förvunnit och medicineringen avslutats.

De flesta magmediciner är tillåtna också för blodgivare. Mediciner mot halsbränna och matsmältningsbesvär (dyspepsi), liksom profylaktiska mediciner mot magsår, utgör inget hinder för blodgivning. Däremot utgör mediciner mot inflammatoriska tarmsjukdomar hinder för blodgivning.

Se också: helicobakterieinfektionoperationer och endoskopi

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Malaria    

En resa till ett malariaområde medför ett sex månader långt tillfälligt hinder för att ge blod, räknat från hemkomsten och den dag då den profylaktiska medicineringen mot malaria avslutades.

Som malariaområde betraktas områden där det enligt Världshälsoorganisationen (WHO) finns även en liten risk för malaria. Vissa av dessa områden är sådana att resenärer inte nödvändigtvis rekommenderas profylaktisk (förebyggande) medicinering.

Om en person har bott i ett land där det förekommer malaria under fem års ålder testas personen inför den första blodgivningen för förekomsten av malaria-antikroppar. Därtill måste personen vänta tre år efter senaste besök till ett malariaområde innan blodgivning tillåts. Om testet för malaria-antikroppar är positivt medför detta ett bestående hinder för att ge blod.

Om en person har insjuknat i malaria följer en blodgivningskarens på tre år efter behandlingen. Därtill testas personen inför den första blodgivningen för förekomsten av malaria-antikroppar. Om testresultatet är positivt medför detta ett bestående hinder för att ge blod.

Malariamedicinering som påbörjats hemma i Finland inför avresan, utgör inget hinder för blodgivning före själva resan.

Närmare information om länder med malariarisk i Utlandsresor och blodgivning: https://www.blodtjanst.fi/blodgivning/donera-blod/kan-du-ge-blod/utlandsresor-och-blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Menstruation    

Menstruation hindrar inte blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi​

Migrän    

Under ett migränanfall kan man inte ge blod, men profylaktisk medicinering för att förebygga migrän, utgör i allmänhet inget hinder för blodgivning. Trygga preparat med tanke på blodgivning är till exempel vanliga värkmediciner, så kallade triptaner (till exempel Imigran®, Maxalt®, Naramig® ja Zomig®) och betablockerare.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi​

Motion och idrott    

Motion och idrott är inget hinder för blodgivning, men man bör tänka på vissa saker då man planerar tidpunkten för blodgivning.

Under blodgivningen förlorar man ungefär en halv liter blod, och det påverkar vätskebalansen på kort sikt.

Sänkningen av hemoglobinvärdet på grund av blodgivningen påverkar prestationsförmågan, som behövs vid hård eller långvarig fysisk prestation, på både kort och längre sikt. Dagen efter blodgivningen kan motionärer börja med sin vanliga träning. Däremot kan det ta upp till en månad att klara av målmedveten, hård träning och att uppnå topprestationer.

För att säkerställa normaliseringen av vätskebalansen, skall man inte motionera eller utöva idrott där man svettas mycket, eller anstränger stickarmen, samma dag efter att man donerat blod. För att vätskebalansen skall vara så bra som möjligt redan innan blodgivningen, borde man inte idrotta och svettas mycket just innan man kommer till blodgivningen.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi 

MS-sjukdom    

MS-sjukdom, liksom alla andra långtids- och eventuellt framskridande sjukdomar i nervsystemet, utgör bestående hinder för att ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Myom    

Myom, en godartad tumör i livmodern, hindrar inte blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Nagelsvamp    

Nagelsvamp eller mediciner som används i behandlingen av den, hindrar inte blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi​

Narkolepsi    

Narkolepsi, liksom andra sjukdomar i det centrala nervsystemet, vilkas orsak eller sjukdomsmekanism inte är exakt känd, utgör ett bestående hinder för att ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Narkos och bedövning    

Åtgärder som gjorts under narkos (nedsövning) eller vid epiduralbedövning, medför ett 1–6 månader långt hinder för att ge blod, Tiden är beroende av åtgärdens omfattning, typ av operation och hur lång tid det tar för personen att återhämta sig.

Mindre åtgärder under lokalbedövning medför ett 1–4 veckor långt hinder för att ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Narkotika och intravenösa mediciner utan läkarordination    

Bruk av intravenös narkotika, även om det skett bara en enda gång, utgör ett bestående hinder för att ge blod.

Också bruk av injicerade läkemedel (till exempel anabola steroider) utan läkarordination, medför ett bestående förbud mot att ge blod, även om det skett bara en enda gång.

Kontakta vår avgiftsfria infotelefon (se numret nedan) angående förutsättningarna för att ge blod om din sexpartner har använt injicerbara droger eller andra läkemedel i injektionsform utan läkarordination.

Bruk av narkotika är ett hinder för blodgivning. Om man prövat på andra narkotiska preparat än sådana som injiceras, måste man vänta 2 veckor innan man kan ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Njursjukdom    

En kortvarig njursvikt (insufficiens) i njurarna (t.ex. i samband med sorkfeber) medför ett tillfälligt hinder för att ge blod. Man kan ge blod då det har gått minst sex månader sedan symtomen försvann och behandlingen avslutades.

En njure som avlägsnas på grund av sjukdom, och njursvikt utgör bestående hinder för att ge blod. En njurinflammation eller inflammation i njurbäckenet, medför ett tre månader långt hinder för att ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Operationer och endoskopi    

Man kan inte ge blod, om man vet att man inom de närmaste två månaderna ska genomgå en större operation.

Operationer medför ett 1–6 månader långt hinder för att ge blod, beroende på operationens omfattning, typen av operation och hur snabbt återhämtningen sker.

Titthålsoperationer och endoskopier som görs med flexibla endoskop (till exempel gastroskopi eller magendoskopi, koloskopi eller tjocktarmsendoskopi och bronkoskopi eller lungendoskopi) medför ett fyra månader långt hinder för blodgivning. Blodtjänst följer de alleuropeiska direktiven, även om det i Finland aldrig påträffats fall där en sjukdom spridits via orena endoskop.

Smärre åtgärder under lokalbedövning medför ett en till fyra veckor långt hinder för att ge blod.
En tandoperation eller utdragning av en tand medför ett en vecka långt hinder för att ge blod. Insättning av ett tandimplantat i käkbenet orsakar ett en månad långt hinder för att ge blod.

Se också: tandvård

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Organtransplantation    

En organtransplantation och den tillhörande medicineringen orsakar en försämring av motståndskraften och blodgivning är därför inte tillåtet.

Ett vävnads- eller celltransplantat från en annan människa (till exempel ben- eller hudtransplantat) medför ett fyra månader långt hinder för blodgivning.

Användning av personens egen vävnad som transplantat (till exempel sen-, ben- eller hudtransplantat) medför i sig inget särskilt hinder för att ge blod. Blodgivningshindrets längd avgörs från fall till fall, på basen av det operativa ingreppet.

Se också: transplantat av ögonvita och hornhinna

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Osteoporos    

Osteoporos (”benskörhet”) eller osteopeni hindrar inte blodgivning. Osteoporosmedicin som tas via munnen eller som nässpray, hindrar inte heller blodgivning, medan däremot intravenös behandling av osteoporos medför ett två veckor långt hinder för att ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Piercing    

Piercing (hål genom huden) medför ett fyra månader långt hinder för att ge blod. Som piercing räknas också att låta göra hål i öronen.

Förbudet mot att ge blod baserar sig på de direktiv som följs i Europa. Bakgrunden är risken för att man vid piercing infekteras av sjukdomsalstrare som sprids via blodet, såsom hepatitvirus C och B och HI-virus.

Se också: tatuering och pigmentering

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

P-piller och hormonbehandling mot klimakteriesymtom    

P-piller och andra preventivmedel (exempelvis p-ring eller spiral) samt hormonpreparat mot klimakteriesymtom utgör inget hinder för blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Psoriasis    

Lindrig psoriasis på huden, som behandlas lokalt, utgör i sin lugna fas inget hinder för blodgivning. Om sjukdomen tydligt är på väg att förvärras, medför det ett tillfälligt hinder för att ge blod.

Ljusbehandling utan medicin som ökar ljuskänsligheten, hindrar inte blodgivning. Psoriasis, som kräver någon form av tablettmedicin, utgör ett hinder för blodgivning. Neotigason-medicinering medför att man inte på länge kan ge blod: Det bör ha gått minst två år från det att medicineringen avslutades, innan man kan ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Psykisk hälsa och psykiska sjukdomar    

De flesta som lider av störningar i den psykiska hälsan kan ge blod. Villkoren är att symtomen är lindriga, man inte behövt sjukhusvård under senaste halvåret, och att den eventuella medicineringen pågått minst en månad och att medicinerna inte är till förfång för patienten som får blodet, eller ökar riskerna för blodgivaren.

Mediciner mot depression (antidepressiva) förhindrar inte donering av helblod. En del mediciner förhindrar donering av trombocyter. Insomningsmediciner och mediciner som hjälper att få tag på sömnen hindrar inte blodgivning. En del psykosmediciner och mediciner för bipolär sjukdom förhindrar blodgivning. Det lönar sig att ringa vår avgiftsfria infotelefon, 0800 0 5801 (må-fre 8-17), och kontrollera hur medicinen ifråga påverkar blodgivningen.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Rytmstörningar i hjärtat    

Smärtor i bröstet vilka härrör från hjärtat, hjärtinfarkt eller upprepade, allvarliga rytmstörningar (till exempel förmaksflimmer) är bestående hinder för blodgivning. Som allvarliga rytmstörningar betraktas sådana som påverkar prestationsförmågan negativt, leder till poliklinisk sjukhusvård, eller är på annat sätt kännbara med tanke på hjärtverksamheten.

Tidvisa, godartade extra slag (prematurslag) och mediciner för behandling av dem, hindrar inte blodgivning.

Rytmstörningsmedicin, som ordinerats för behandling av allvarliga, återkommande eller bestående rytmstörningar, utgör hinder för blodgivning. Som allvarliga rytmstörningar betraktas sådana som påverkar prestationsförmågan negativt, leder till poliklinisk sjukhusvård, eller är på annat sätt kännbara med tanke på hjärtverksamheten.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Salmonella    

Det bör ha gått minst tre månader efter det att salmonellasymtomen försvann och medicineringen avslutades, innan man kan ge blod. Om man bär på salmonella, men inte har symtom, kan man ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Sex och sexbeteende    

Sex mellan män medför ett 12 månader långt hinder för att ge blod, på grund av den ökade risken för HIV-infektion. Inte heller en kvinna, vars manliga sexpartner har haft sex med en annan man för mindre än ett år sedan, kan ge blod.

Försäljning och köp av sex medför ett 12 månader långt förbud mot att ge blod.
En ny sexpartner (i ett förhållande mellan en kvinna och en man eller mellan två kvinnor) medför ett fyra månader långt hinder för att ge blod, på grund av risken för hepatit- eller HIV-infektion. Med sexpartner avses en person med vilken man har haft samlag, oral- eller analsex.

Även om bruket av kondom märkbart minskar risken för infektion, är den ändå inte ett fullgott skydd. Därför påverkar bruket av kondom inte de blodgivningsbegränsningar som gäller vid sex.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Sköldkörtelsjukdom    

Underfunktion (insufficiens) i sköldkörteln och symtomfri struma hindrar inte blodgivning. Man kan ge blod, om substitutionsbehandlingen med sköldkörtelhormon (t.ex. Thyroxin®) har pågått i minst sex månader.

Akut sköldkörtelinflammation med symtom, eller överskott av sköldkörtelhormon (hyperthyreos) och behandlingen av dessa medför ett tillfälligt hinder för att ge blod. Man kan ge blod då det gått minst sex månader från ett operativt ingrepp, eller sedan behandlingen med radioaktivt jod, eller medicineringen av överproduktionen avslutades.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Slidkatarr    

Efter en slidkatarr (inflammation på grund av jästsvamp eller bakterier) kan man fortsätta att ge blod, efter det att symtomen försvunnit. De lokala behandlingar och mediciner (tabletter och kapslar som intas via munnen) som används vid behandlingen, är tillåtna också för blodgivare.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Störning i hjärnans blodomlopp    

Störningar i hjärnans blodomlopp hör till kategorin allvarliga hjärt- och kärlsjukdomar, eller -sjukdomsförlopp. De medför bestående hinder för blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Sömnapné    

Lindrig eller medelsvår sömnapnè utgör inget hinder för blodgivning.

Svår sömnapnè med symptom under dagen, (t.ex. svår trötthet, benägenhet att somna plötsligt), utgör hinder för blodgivning. Man kan inte heller donera blod om undersökningarna av svår sömnapnè är på gång, det är mindre än 3 månader sedan påbörjande av vård (t.ex. övertrycksbehandling med CPAP-apparat, eller operation), eller om symptomen inte lindras påtagligt trots påbörjad vård.

Symtomen för sömnapné beror på att kroppen under sömnen drabbas av perioder med syrebrist. Eftersom blodgivningen medför en sänkning av hemoglobinvärdet, som i sin tur försämrar syrsättningen av kroppen, kan blodgivningen förvärra symtomen vid svår sömnapné.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Sömnlöshet    

Sömnstörningar utgör normalt inget hinder för blodgivning. Om man har svåra sömnstörningar, som redan pågått under en längre tid, eller lider av en stor sömnskuld, kan man inte ge blod, för blodgivarens allmäntillstånd ska vara gott.

Bruket av sömnmedel eller melatoninpreparat hindrar inte blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Tandvård    

Efter enklare åtgärder av en munhygienist eller tandläkare (såsom lappning, borttagning av tandsten, eller slutlig insättning av en krona eller ett implantat) kan man under den aktuella dagen inte ge blod. Man kan emellertid ge blod som normalt redan nästa dag. Åtgärder såsom granskning, fluorbehandling, tandröntgen eller justering av en tandställning, påverkar inte alls möjligheterna att ge blod.

En tandoperation, utdragning av en tand eller rotbehandling medför ett en vecka långt hinder för att ge blod.

Installation av ett tandimplantat i käkbenet medför ett en månad långt hinder för att ge blod.
Vid symtom på grund av en tandinflammation eller en visdomstand, kan man inte ge blod. Om man har en tandköttsinflammation som kräver behandling med antibiotika, kan man inte heller ge blod. Man måste vänta minst två veckor efter det att antibiotikakuren avslutats, innan man kan ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Tatuering och pigmentering    

Tatuering och kosmetisk pigmentering medför ett fyra månader långt hinder för att ge blod. Förbudet att ge blod baserar sig på de direktiv som följs i Europa. Bakgrunden är risken för att man vid punkteringen av huden infekteras av sjukdomsalstrare som sprids via blodet, såsom hepatitvirus C och B och HI-virus.

Se också: piercing

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Tobak och snus    

Användning av snus och tobak hindrar inte blodgivning. Inte heller utgör substitutionsvård mot nikotin eller mediciner som hjälper blodgivaren att sluta röka, något hinder för blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Transplantat av ögonvita och hornhinna    

Transplantat av ögonvita (sclera) och hornhinna medför ett bestående hinder för att ge blod, såväl i Finland som i de flesta europeiska länder. Den mänskliga varianten av galna ko-sjukan, eller Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, har konstaterats smitta via dessa transplantat och via blodprodukter. Även om sjukdomen hittills inte konstaterats i Finland, följer Blodtjänst de allmäneuropeiska direktiven.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Tuberkulos    

Efter det att behandlingen och uppföljningen av tuberkulosen är slutförd, måste man vänta minst två år innan man kan ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Urinvägsinflammation    

Urinvägsinflammation orsakar ett tillfälligt hinder för att ge blod. Man bör vänta minst två veckor efter det att symtomen försvunnit och medicineringen avslutats, innan man kan ge blod. Profylaktisk medicinering för att förebygga urinvägsinflammation utgör inget hinder för blodgivning, om man är symtomfri.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Utrikesresor och boende utomlands    

Resor

Resor utanför EU- och EFTA-länderna medför ett 28 dygn långt, tillfälligt hinder för att ge blod, om man övernattat i det aktuella landet. Begränsningen är i kraft året om. 

Också resor till områden i södra och östra Europa där West-Nile virusepidemier förekommer, medför ett 28 dygn långt hinder för att ge blod. Den här begränsningen gäller för epidemisäsongen under tiden 1.7–30.11.

Mera information landsvis i Utlandsresor och blodgivning: https://www.blodtjanst.fi/blodgivning/donera-blod/kan-du-ge-blod/utlandsresor-och-blodgivning

Boende

Blodgivaren bör under de senaste tre månaderna före blodgivningen ha bott i något nordiskt land eller i något annat EU- eller EFTA-land. 

Boende eller vistelse i Storbritannien i sammanlagt över sex månader under tiden 1.1.1980–31.12.1996, utgör ett bestående hinder för att ge blod, på grund av risken för Creutzfeldt-Jakobs sjukdom; den mänskliga varianten av galna ko-sjukan.

Se också: malaria

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Vaccination    

De vanligaste, profylaktiska (förebyggande) vaccinationerna hindrar inte blodgivning. Sådana, med tanke på blodgivning trygga vaccinationer är bland annat  pneumokockvaccin  och vaccination mot kikhosta, influensa, stelkramp (tetanus), difteri, polio, A-hepatit och TBE (hjärnhinneinflammation som sprids via fästingar; ”Kumlingesjukan”).

Vaccinering mot B-hepatit medför fyra veckor långt hinder för blodgivning.

En del profylaktiska vacciner innehåller försvagade, levande sjukdomsalstrare. Sådana är till exempel vaccin mot vattenkoppor, mässling, gula febern, kolera, paratyfus och bältros.
Vaccination med vaccin som innehåller levande virus, medför ett fyra veckor långt hinder för att ge blod.

Om man reagerar kraftigt på vaccinet (svår värk, feber eller eksem) bör man vänta två dygn efter det att symtomen försvunnit innan man kan ge blod.

Om man vaccinerats för att man blivit exponerad för en viss sjukdom eller infektion (till exempel om man blivit biten av ett djur), medför vaccineringen ett betydligt längre hinder för blodgivning än ett vanligt, profylaktiskt vaccin.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi​

Ventrombos (blodpropp) och blodpropp i lungan    

Ytlig ventrombos medför ett tillfälligt hinder för blodgivning. Hur länge hindret varar beror på hur omfattande trombosen är, och hur den behandlats.

En enskild, djup ventrombos (blodpropp) i benet, vilken har krävt minst två veckors behandling med koagulationshämmande läkemedel, utgör ett hinder för blodgivning. Hindret blir bestående, om orsaken till proppen konstaterats eller konstateras bero på ett nedärvt anlag för trombos eller en rubbning i blodets koagulationsfunktion.

Om ett sådant anlag inte har konstaterats, kan man ge blod då det gått minst tre månader sedan behandlingen av den djupa ventrombosen i benet avslutats.

Efter en blodpropp i lungan måste man vänta ett år efter avslutad vård, innan man kan ge blod.

Alla återkommande eller förnyade, djupa blodproppar som krävt minst två veckors vård med koagulationshämmande läkemedel, utgör ett bestående hinder för blodgivning.

Även en enda, enskild blodpropp i ögonbottnen medför ett bestående hinder för att ge blod.

Se också: artärsjukdomstörning i hjärnans blodomlopp

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Vikt    

I enlighet med de direktiv som följs i Europa, bör en blodgivare väga minst 50 kg. Detta minimikrav är nödvändigt för att blodgivaren inte ska förlora för mycket av sin blodvolym vid blodgivningen. Förlorar man för mycket blod, ökar risken för svimning och återhämtningen efter blodgivningen går långsammare.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Yrken eller hobbyn där svindel kan medföra uppenbara risker    

Om du har ett yrke eller en hobby, där eventuell svindel eller trötthet efter blodgivningen kan medföra uppenbar fara, rekommenderas att du håller en paus på minst 12 timmar efter blodgivningen, innan du återgår till arbetet eller hobbyn. Rekommendationen baserar sig på allmäneuropeiska direktiv.

Yrken i den här kategorin är flygare, lok- eller kranförare, samt dykare. Vissa flygbolag har därtill egna direktiv för sina flygare gällande karenstiden efter en blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Ögoninflammation    

Om man har en ögoninflammation med svåra symtom, kan man inte ge blod. När symtomen har försvunnit, kan man ge blod, även om man fortfarande använder ögondroppar.

Ögondroppar som används för behandling av en bakterieinflammation i ögats bindhinna, en allergisk ögoninflammation eller för fuktning av ögonen, hindrar inte blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Öroninflammation    

En akut öroninflammation medför ett tillfälligt hinder för att ge blod. Man kan ge blod då det gått två veckor sedan symtomen upphörde och en eventuell antibiotikakur avslutades.

En lindrig inflammation i örongången och örondroppar som används i behandlingen av den, hindrar inte blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Inga resultat