Sök Menu

Vad används materialet i biobanken till?

Blodtjänsts biobanks forskningsområde är främjande av hälsa med hjälp av forskning inriktad på att förebygga sjukdomar och identifiera sjukdomsmekanismer. Blodtjänsts biobank är därtill specialiserad på specialfrågor inom transfusionsmedicin ur såväl blodgivarens som patientens perspektiv.

Biobanken lämnar ut material endast till hälsovetenskaplig forskning och produktutveckling som håller hög kvalitet. Forskningsprojektens vetenskapliga, teknologiska och etiska nivå bedöms alltid innan material från biobanken lämnas ut.

Biobankstudier

Fastställande av blodgruppsantigener i blodgivares genomdata i Blodtjänsts biobank

(Haimila Katri, 2022)

Syftet med studien är att hitta blodgivare som har en sällsynt blodgrupp eller blodgruppskombination genom att utnyttja genomdata från blodgivare som anslutit sig till Blodtjänsts biobank. Med hjälp av genomdata kan vi identifiera blodgivare med sällsynta blodgrupper och blodgruppskombinationer effektivare än med rutinmässiga metoder för blodgruppsbestämning och därmed öka antalet blodgivare med sällsynta blodgrupper, vilket gagnar patienterna. Blodgivarnas blodgruppsantigener fastställs i samband med blodgivning för att trygga säkra blodtransfusioner för patienterna.

Sambandet mellan järnnivåer och hälsa hos finländska blodgivare och den övriga finländska befolkningen

(Arvas Mikko, 2021)

Varje år ger cirka 120 000 finländare blod. Blodgivning är säkert och noga övervakat, men eftersom nästan en halv liter blod tappas i samband med varje blodgivning har det ändå en inverkan på människans fysiologi. Tidigare forskning om blodgivningens inverkan på hälsan har gett delvis motstridiga resultat, till exempel beträffande risken för hjärtsjukdom. Vår målsättning är att undersöka sambandet mellan järnnivåer och hälsa hos blodgivare och den övriga finländska befolkningen genom att använda tillgängligt kohortmaterial.

Genuttryck och kromatintillgänglighet i perifera mononukleära blodkroppar från personer med en specifik genotyp

(Pendergrass Sarah, 2021)

Genetisk variation på enskilda platser i genomet kan ha en funktionell effekt som resulterar i skillnader i hur proteiner bildas och hur många som bildas. Vi har identifierat en genetisk variant som kan ha betydelse för människans hälsa, men vi behöver ännu utföra experiment för att fastställa huruvida denna genetiska variant har en faktisk funktionell effekt. 

Genom att använda perifera blodkroppar kommer vi att utvärdera huruvida det uppkommer en skillnad i genuttryck och genomets beteende när celler från personer med denna genotyp exponeras för olika stimulus. När vi vet om varianten har en faktisk effekt och vilka nätverk för genuttryck som påverkas får vi viktig tilläggsinformation som kan användas i framtida studier av denna genomregion.


***

Betydelsen av samspelet mellan genetisk och social omgivning för hälsan

(Andrea Ganna, 2021)

Hälsotillstånd bestäms genom ett komplicerat samspel mellan genetiska (natur) och miljömässiga (uppfostran) faktorer. Socioekonomiska faktorer hör till de mest väletablerade hälsorelaterade miljömässiga riskfaktorerna. Därför är det viktigt att förstå hur både naturen och uppfostran påverkar hälsan. 

I detta projekt kommer vi att undersöka samspelet mellan genetiska arv och socioekonomiska förhållanden för hälsoresultat i livet. Vi kommer framför allt att fokusera på tre teman: Utbildning och hälsoresultat; inkomst och ojämlikhet i hälsa; sysselsättning/arbetsmarknad och hälsa. Projektet kommer att ge ny information om hur genetiska arv av hälsoproblem balanseras av socioekonomiska faktorer och kommer att förbättra vår kännedom om vilka sociala insatser som kan hjälpa att minska sjukdomsbördan i Finland.


***

Identifiering av nya immunmekanismer genom encells-RNA-sekvensering med primära immunceller

(Virtakoivu Reetta, 2021)

Syftet med detta projekt är att identifiera gensignaturer och förändringar i genuttryck som kan reglera immuncellsresponsen på nya eller kända läkemedelsbehandlingar. Olika immuncellspopulationer kommer att isoleras från insamlade blodprov och odlas i laboratorieförhållanden med olika metoder. Dessa celler kommer att utgöra ett viktigt forskningsmaterial och hjälpa oss att besvara centrala forskningsfrågor och eventuellt påverka hur vi utformar framtida studier.


***

Effekterna av sällsynta finländska genvarianter på blodkropparnas funktion

(FinnGen, 2021)

FinnGen studien har identifierat ett antal potentiellt intressanta genvarianter som i hög grad ackumulerats i den finländska genpoolen. Att dessa genvarianter har blivit särskilt vanliga i Finland beror delvis på landets bosättningshistoria, och de är därför mycket sällsynta på övriga håll i världen. Därmed är effektiva studier av dessa genvarianter möjliga endast i Finland. 

FinnGen-studien kommer att få prover som Blodtjänst samlat in av 2 500 blodgivare. Proverna utgörs av plasma- och serumprover samt cellprover från en andel vita blodkroppar som separeras från helblod. Proverna används för att undersöka effekterna av olika genvarianter på blodkropparnas funktion. Syftet med studien är att öka förståelsen av vilken betydelse de genvarianter som är särskilt vanliga i Finland har beträffande förebyggande av och mottaglighet för olika sjukdomar.


***

Den genetiska bakgrundens betydelse för de naturliga mördarcellernas funktion

(Kerkelä Erja, 2020)

Det behövs fortsättningsvis nya metoder för behandling av elakartade blodsjukdomar som leukemi. Bakgrunden till det här forskningsprojektet är utvecklandet av en ny behandlingsmetod som drar nytta av den naturliga egenskapen hos så kallade naturliga mördarceller (NK-celler, eng. Natural Killer cells) att döda onormala celler i kroppen, exempelvis virusinfekterade celler eller cancerceller.

Den nya cellterapin utvecklas genom ett samarbete mellan Helsingfors universitetscentralsjukhus och FRK Blodtjänst. I detta forskningsprojekt utreds hur blodgivarnas arvsanlag (gener) påverkar NK cellernas aktivitet och därmed deras effektivitet. Studien ger oss information om huruvida det finns sådana skillnader i aktiviteten hos personernas NK celler som vi kan dra nytta av i cellterapi, till exempel genom att välja ut just de NK celler som fungerar bäst för respektive patient.

Prover och uppgifter som samlas in i samband med studien: Cellprover som isolerats från restprodukter används för att undersöka förutom den genetiska bakgrunden även uttrycket av gener och proteiner relaterade till funktionen hos NK-celler och andra celler i immunförsvaret samt cellernas immunologiska egenskaper i laboratorieförhållanden. Därtill undersöks förekomsten av antikroppar mot cytomegalovirus (CMV) i blodprover från deltagarna. Största delen av finländarna får någon gång under sitt liv en symtomfri infektion med cytomegalovirus, vilket har en känd inverkan på funktionen hos individens NK celler. Information om deltagarnas genetiska bakgrund fås från Blodtjänst biobank.


***

FRK Blodtjänsts forskningsprojekt om blodgivning: Betydelsen av genetiska faktorer vid blodgivning

(Arvas Mikko, 2020)

Blodtjänst rekryterar frivilliga blodgivare till att ge blod. Det är Blodtjänsts skyldighet att försäkra sig om att blodtransfusionerna är trygga och också att minimera eventuella besvär till följd av blodgivningen för blodgivaren. Genom att studera effekterna av regelbunden blodgivning på blodgivaren tar Blodtjänst fram vetenskapliga data om hälsoeffekterna av blodgivning och försöker minimera eventuella besvär för blodgivaren. 

I det här projektet kombinerar Blodtjänst blodgivarnas genomdata med uppgifter om deras blodgivningar, exempelvis hemoglobinnivåer, icke godkända blodgivningar samt biverkningar av blodgivning, för att utreda den eventuella ärftliga bakgrunden till dessa.


***

Prevalensen av hepatit E-virus i det finländska blodgivarmaterialet samt bedömning av risken för blodburen smitta

(Ekblom-Kullberg Susanne, 2020)

Syftet med studien är att ta fram information om prevalensen av hepatit E-virus (HEV) i det finländska blodgivarmaterialet och att göra en uppskattning av risken för blodburen smitta med viruset i Finland. På plasmaprover från 23 000 blodgivare som fåtts via Blodtjänst biobank görs ett kvantitativt amplifikationstest av HEV RNA-nukleinsyra med Procleix HEV-metoden. 

På RNA-positiva prover görs senare VIDAS HEV-antikroppstester med avseende på IgG- och IgM-antikroppar. Därtill undersöks antikroppar mot hepatit E-virus i 1 000 prover. I de RNA-positiva proverna undersöks viremigraden och HEV-genotypen.

Resultaten från prevalens- och incidensstudierna används vid bedömning av risken för att hepatit E-virus överförs via blodprodukter i Finland. Resultaten används som hjälpmedel vid riskbaserat beslutsfattande om nödvändigheten av HEV RNA-studier på blodgivare.


***

Tidig serumbaserad diagnostik vid cancer i huvud och hals

(Silén Suvi, 2020)

Över en halv miljon människor världen över insjuknar årligen i skivepitelkarcinom i huvud och hals (HNSCC). Nästan hälften av dessa patienter avlider i sjukdomen under de 5 första åren trots behandling. De flesta HNSCC fallen som leder till dödsfall diagnostiseras först i ett skede då sjukdomen redan framskridit. Därför skulle det vara ytterst viktigt att upptäcka dessa tumörer i ett tidigt skede för att kunna förbättra prognosen och överlevnaden. 

Även om såväl de kirurgiska som de onkologiska behandlingsmetoderna som tillämpas vid HNSCC har utvecklats under de senaste årtiondena är morbiditeten hög. Tidigare upptäckt av tumörerna skulle alltså inte enbart minska dödligheten utan också morbiditeten när det gäller dessa cancerformer. För närvarande känner man inte till biomarkörer i blodet med vars hjälp man kunde upptäcka HNSCC i ett tidigt skede, innan några kliniska symtom visat sig.

I denna studie gör vi detaljerade analyser av serumproteiner och glykosylerade proteiner och tolkar data med nya in silico-verktyg. Syftet är att vi ska lära oss mer om patogenesen vid cancer i huvud och hals samt hitta potentiella nya diagnostiska biomarkörer för identifiering av tumörer i ett tidigt stadium.

Vi identifierar biomarkörkandidater genom avancerad masspektrometri, och därefter är målet att utveckla mer robusta metoder för verifiering av dessa markörkandidater genom större valideringsserier. Slutligen är vårt syfte att lansera kliniskt användbara och validerade diagnostiska metoder som kan användas vid HUS Diagnostikcentrum.


***

Genomdata från blodgivare som en finländsk referenskohort i genetiska studier

(Partanen Jukka, 2020)

Projektet använder genomdata från friska blodgivare som kontrollpopulation i studier där resultat från patienter jämförs med data från friska individer. Projektet inkluderar många patientkohorter från Finland. Till exempel två studier som fokuserar på den forskning i njursjukdomar som leds av Helsingfors universitetssjukhus har använt dessa genomdata som kontrollpopulation.

***

Betydelsen av systemiska mekanismer som leder till obalans i redoxtillståndet vid metabola och neurodegenerativa sjukdomar

(Wartiovaara Anu, 2019)

B3-vitaminbalansen är föremål för stort internationellt intresse och läkemedelsutveckling, eftersom dess vävnadsform NAD har kopplats till lång livslängd och förebyggande av sjukdomar. Sjukdomar förbrukar NAD i vävnaderna, men bristen kan behandlas med så kallade NAD-boostrar. Om ingen brist förekommer kan behandlingen till och med vara skadlig, och därför behövs ett test för att mäta B3 vitaminnivåerna. 

Det finns inga metoder för att bestämma B3-vitamin- eller NAD nivåerna med hjälp av ett lätthanterligt provmaterial såsom blod. NAD-formerna reglerar processer som gäller reparation, energiproduktion och tillväxt i vävnaderna, och därmed är de en förutsättning för att kroppen ska må bra. På basis av kliniska och prekliniska data är brist på NAD och/eller obalans i NAD nivåerna kopplade till energiomsättningssjukdomar, åldrande samt vävnadsförlust i samband med cancer. 

I detta projekt presenteras en innovation med vars hjälp NAD formerna kan mätas i blodet, vilket gör det möjligt att identifiera de patienter som behöver boosterbehandling.


***

Metoder inom funktionell genetik samt biomarkörupptäckter avsedda att förbättra immunterapi mot cancer

(Mustjoki Satu, 2019)

Nya molekyler behövs för att utveckla effektivare cancerbehandlingar. I denna studie letar vi efter nya mekanismer för immunresistens vid cancer och därigenom nya målmolekyler för läkemedel i syfte att utveckla immunterapier mot cancer. I studien använder vi oss av moderna, omfattande screening¬metoder inom funktionell genetik. Därtill är syftet med studien att sålla fram nya biomarkörer som kan användas för att rikta behandlingarna till rätt patientgrupper, som har nytta av immunterapierna.


***

Användning av genomdata på Blodtjänst: bestämning av blodgruppsantigener i genomdata

(Ritari Jarmo, 2018)

På blodkropparnas yta finns molekyler (blodgruppsantigener) som kan orsaka ett skadligt immunsvar i kroppen till exempel i samband med blodtransfusioner. För patienter med en mer sällsynt blodgrupp krävs det att man hittar lämpliga blodgivare för att förhindra komplikationer. Eftersom blodgruppsantigenerna beror på ärftliga faktorer kan de fastställas utgående från genomdata.

Syftet med projektet är att tillämpa beräkningsmässiga metoder för att bestämma blodgruppsantigener i genomdata. Genomdata för detta syfte fås från Blodtjänst biobanks insamlade prover, som analyseras i FinnGen-projektet. Att med hjälp av tillgängliga genomdata på förhand sålla fram blodgivare med sällsynta blodgrupper gör det lättare att hitta lämpliga blodgivare, och projektet ger ny information om blodgruppsantigenernas ärftlighet i den finländska befolkningen.


***

FinnGen-studien

(FinnGen, 2017)

FinnGen-studien är ett omfattande gemensamt forskningsprojekt för offentlig och privat sektor, där finländska universitet, sjukvårdsdistrikt, THL, flera internationella läkemedelsföretag samt finländska biobanker deltar. Även Blodtjänst biobank deltar i FinnGen-studien. Det viktigaste målet med FinnGen studien är att öka förståelsen för sjukdomsmekanismer genom att kombinera genom-, hälso- och blodgivningsdata.





​Kontaktuppgifter:

biopankki(at)veripalvelu.fi