Sök Menu

Sjukhus och Blodtjänst i nära samarbete under 2000-talet

Blodtjänst långvariga kontaktläkare, avdelningsläkare och NordLab Uleåborgs kompetensområdeschef Eeva-Riitta Savolainen kommer ihåg åren kring millennieskiftet som ett decennium då samarbetet löpte bra.

 

“Millennieskiftet var en gyllene tid för samarbete mellan Blodtjänst och sjukhusens transfusionsverksamhet. Blodtjänst kallade oss läkare varje år till kontaktläkardagar, där läkare från sjukhusen och experter från Blodtjänst deltog.  Experter berättade för oss om branschens nyaste vändningar och produkter, och vi framförde sjukhusens perspektiv.

På sjukhusen ökade kvalitetsmedvetenheten, som redan var vardag hos Blodtjänst. Under decenniet infördes ny lagstiftning för Blodtjänstverksamheten. Denna förutsatte bland annat säkerhetsblodverksamhet, med till exempel ingående rapportering om alla skador till följd av en blodtransfusion. För att lära oss och bli ännu bättre.

I Finland överfördes knappt några infektioner alls via blodprodukter, fastän tidningarna hade rubriker om aids och galna ko-sjukan. Blodtjänst var väldigt välinformerad i dessa frågor, och alla test som rekommenderades inleddes systematiskt och omedelbart. Vi på sjukhusen kunde berätta för patienterna att allt sköts på bästa sätt i Finland. I Finland har vi också världens mest pålitliga blodgivare. "

Bara det som behövs

“Det goda samarbetet märktes tydligt särskilt i projektet VOK som avslutades år 2007, där målet var optimal användning av blodprodukter. Sjukhusen såg till att patienter fick rätt blodprodukt för rätt indikation, i rätt mängd och rätt tid.

Samarbetet tog väldigt konkreta former; till exempel satte sig ortopeder från olika sjukhus kring samma bord och funderade tillsammans på vilken blodtransfusionsmetod som vore bäst till exempel vid höftprotesoperationer. Slutligen enades man om en väldigt likartad, optimal blodtransfusionspraxis. Blodtjänst tog initiativ till att sammanföra läkarkretsarna.

Under samma decennium minskade blodprodukternas användning. Detta till följd av att teknologi och operativa behandlingar utvecklades. Till exempel förekommer öppen blödning vid operationer mycket sällan numera. En oroande konsekvens av detta var att regionala blodtjänstkontor lades ned. Framställningen av alla blodprodukter centraliserades till Helsingfors, där Blodtjänst tjänar sjukhus dygnet runt. Detta har vi klarat oss med tack vare gott samarbete, fastän Finland är ett utmanande land ur logistiskt perspektiv.”

Bättre patientsäkerhet

“En milstolpe under decenniet var då sjukhusens blodanalyser automatiserades och hela blodtjänstkedjan utvecklades. På 90-talet utfördes fortfarande mycket manuellt arbete i blodcentralerna, men alla funktioner överfördes snart till automatiserad utrustning och enhetliga informationssystem. Detta innebar att Blodtjänst började komplettera sjukhusens blodcentraler automatiskt enligt blodbehov.

Patientsäkerheten förbättrades, när risken för mänskliga misstag minskade. Även lämplighetstesten för en del blodtransfusioner föll bort, då man övergick till mera omfattande sållning av antikroppar för blodgrupper.

Kontaktläkarverksamheten var ett väldigt fint system, då vi tillsammans ordnade saker och ting. Under decenniet genomfördes även i samförstånd att blodprodukter numera saknar vita blodkroppar. År 2007 övergick vi från att använda en donators isplasma till standardiserade och därmed säkrare preparatet Octaplas.

Decenniet präglades av att all information delades öppet med andra. Kontaktläkardagarna var väntade, och under dem blev många vänner för livet."

Ursprunglig text: Minna Kalajoki / Media Focus
Foto: Matti Rajala

Publicerat 2018


 

Läs mer om Blodtjänsts 70-åriga historia här.