Sök Menu

Blodgivning och plasmaläkemedelsindustrin – vad är det frågan om?

2018-09-18 09:40

I den schweiziska dokumentären THE BLOOD BUSINESS, som visas på Yle som bäst, behandlas de stora multinationella plasmaläkemedelsföretagens verksamhet i anslutning till insamlingen av plasma, särskilt ur perspektivet betalning till givarna. Frivillighet, avgiftsfrihet och sörjande för blodgivarens hälsa är de absoluta hörnstenarna för blodgivningen i Finland.

​I USA kan man donera plasma till och med två gånger per vecka, mot betalning. Dokumentären är viktig genom att den tar upp moraliska och etiska frågor som kan vara förknippade med plasmadonation mot betalning.

Frivillighet, avgiftsfrihet och sörjande för blodgivarens hälsa har alltid varit de absoluta hörnstenarna för vår verksamhet och enligt lagen är det förbjudet att betala för blodgivning Finland. I Finland är det för närvarande inte möjligt att donera enbart plasma, som i exemplen från USA som tas upp i programmet. Däremot används plasma som separerats från donerat helblod även hos oss för framställning av läkemedel.

Ett ständigt behov av plasma

Synen på de etiska principerna när det gäller betalning för plasmadonation varierar världen över, och det gör även lagstiftningen. I många länder får donatorerna ersättning för bl.a. förlorad tid och resor. I varje land, inklusive USA, följer man de egna lagarna och myndighetsföreskrifterna såväl vad gäller donationsintervall som betalning för plasmadonationer.

I dagens läge verkar det vara oundvikligt att betala donatorerna i olika länder, eftersom det inte annars skulle gå att samla in tillräckligt med plasma för patienternas behov. Europa är inte heller självförsörjande på plasma, utan beroende av amerikansk plasma.  Den etiska linjedragningen försvåras av att plasmaläkemedlen är mycket viktiga och till och med kritiskt livräddande för många patienter. Av plasma framställs exempelvis albumin, immunglobulin samt koagulationsfaktorer för behandling av svåra sjukdomar (bl.a. hemofili, immunologiska sjukdomar och brist på antikroppar).

Finland saknar egen tillverkning av plasmaläkemedel

I Europeiska ministerrådets och WHO:s rekommendationer uppmanas medlemsländerna att dra nytta av den plasma som separerats från helblod så att tillgången på plasmaläkemedel tryggas. Efter 2005 har Finland inte haft någon egen produktion av plasmaläkemedel, så vi måste förlita oss på utländska tillverkare av plasmaläkemedel för att utnyttja den plasma som separerats från donerat blod.

Blodtjänst framställer erytrocyt- och trombocytprodukter av donerat blod i sin egen produktionsanläggning och levererar dem till landets sjukhus för att ges till patienterna. Den plasma som separerats från helblod levererar vi för närvarande för förädling till Baxalta som ingår i Shire-koncernen.