Sök Menu

Donationsintervallerna den största enskilda faktorn som påverkar blodgivarnas järndepåer (27.8.2019)

Med hjälp av blodtjänstens FinDonor 10 000-studie har man fått ytterligare information om speciellt hur regelbunden blodgivning påverkar blodgivarnas järndepåer.

Resultaten visar att också finska blodgivare har sänkta järndepåer, men ändå mindre i utsträckning än i jämförelseländerna. Mest järnbrist förekommer det hos unga kvinnliga donatorer. Som enskild faktor påverkar donationsintervallerna järndepåernas nivåer mer än till exempel ålder eller kostvanor.

I FinDonor-studien tog man i samband med blodgivningen ett prov av 2 200 frivilliga blodgivare. I provet ingick blodanalys och för att fastställa järndepåerna mättes ferritin och löslig transferrin-receptor. Donatorerna svarade samtidigt på en enkät om hälsa- och livsstil.

Låga ferritinnivåer (mindre än 15 μg/L) observerades hos 21 % av kvinnliga donatorer i fertil ålder, hos 11 % av postmenopausala kvinnliga donatorer och hos 6 % av manliga donatorer. Något samband mellan låga ferritinnivåer och undersökningsdeltagarnas självutvärderade hälsa verkade inte förekomma. De kände sig alltså lika friska som de andra blodgivarna.

Undersökningen gav Blodtjänsten viktig information.  Under de senaste åren har blodgivarnas järndepåer undersökts i många länder. FinDonor-studier visar att järnbrist förekommer även hos oss, trots att blodgivarna alltid tilldelats järntabletter i Finland. Det förekommer ändå mer sällan järnbrist bland blodgivare i Finland än i många andra västeuropeiska länder, där studier har utförts. En särskilt viktig iakttagelse var det faktum att lägre järnnivåer inte påverkade blodgivarnas självbedömda hälsostatus.  

Blodgivarnas järndepåer skyddas

I Finland delar man ut järntabletter till dem som är i riskgruppen för järnbrist, till kvinnor under 50 år och dem som ofta donerar blod. Syftet med järntillskotten är att ersätta det järn som förloras under blodgivningen. Kosten räcker nödvändigtvis inte till för att upprätthålla blodgivarnas järnreserver. Man försöker också säkra järndepåerna genom olika långa minimidonationsintervaller för kvinnor och män. Numera får kvinnor donera minst var tredje månad, och män varannan månad.

FinDonor-studien visade att järntillskottet som delas ut i samband med donationerna inte är tillräckligt för att upprätthålla järndepåerna hos alla.  Den faktorn som mest inverkade på järndepåerna var donationstidsintervallet. Hos unga kvinnor förklarades järnnivåerna även av ålder, kost och viktindex. Järntillskottens och donationsintervallernas inverkan på järndepåerna kräver ytterligare undersökningar.

Enligt forskning verkar det som om särskilt unga kvinnor kan utveckla järnbrist lättare än andra blodgivare. Motsvarande resultat hittas i liknande blodgivningsundersökningar i andra länder.

Blodtjänsten använder sig av ny forskningsdata vid bedömning av lämpliga donationsintervaller och praxis för utdelning av järntillskott. Mot bakgrund av dagens forskning verkar den nuvarande praxisen för blodgivning passa de flesta blodgivare. I synnerhet unga kvinnor uppmanas beakta järnintaget även i kosten och att se till att ha tillräckligt långa donationsintervaller.

Med hjälp av FinDonor-studien ville Blodtjänsten få en vetenskapsbaserad uppfattning om vilken inverkan utdelning av järntillskott och andra blodgivningsrelaterade faktorer har på blodgivarnas järndepåer. De nu färdigställda resultaten har publicerats i den vetenskapliga PLOS ONE-publikationen under namnet "Lobier et al 2019: The effect of donation activity dwarfs the effect of lifestyle, diet and targeted iron supplementation on blood donor iron stores".

Publikationen kan nås via länken:
https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0220862