Sök Menu

Blodgivning

I Blodtjänst pågår två omfattande forskningsprojekt angående blodgivarnas hälsa. Därtill har vi påbörjat en sociologisk forskning angående blodgivning.

För FIN Donor 10 000 -järnforskningen samlar vi blodprov av blodgivare i syftet att utreda faktorer som påverkar järnförråden. Till FIN Donor 10 000 -forskningen rekryteras inte längre nya deltagare vid Blodtjänst.

Genom den omfattande nationella GeneRisk-forskningen erbjuder vi blodgivare möjligheten att få reda på sin egen risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar. Till GeneRisk forskningen rekryteras inte längre nya deltagare vid Blodtjänst.

I samband med en sociologisk avhandling forskas hur blodgivarna skulle uppleva användningen av blodet till forskning och biobanker i bredare skala än i nuläget.

Första preliminära resultaten av dessa forskningar har fåtts år 2016 och 2017.


 

Fin Donor 10 000 utreder blodgivarnas järnförråd

Vid Blodtjänst pågår en järnforskning som utreder blodgivningarnas påverkan på blodgivarnas hälsa. I blodgivarnas järnforskning, Fin Donor 10 000, följer man upp hur regelbundna blodgivningar påverkar blodgivarnas järnförråd. Till forskningen rekryteras inte längre nya deltagare, men uppföljningsprov tas ännu till slutet av året 2017.

Syftet med Fin Donor 10 000 är att få ny kunskap om hur blodgivningarna påverkar blodgivarens järnförråd och därmed främja blodgivarnas hälsa. Målet är också att få användbar medicinsk kunskap med hjälp av vilken Blodtjänst och dess samarbetspartners kan utveckla hälsovården.

Av forskningsdeltagarna tas i samband med blodgivningen blodprov för forskningen och efter blodgivningen får deltagarna fylla i en elektronisk enkät med frågor om hälsa och levnadsvanor. Med blodproven undersöks blodgivarnas möjliga järnbrist och ärftliga skillnader för återhämtningen efter en blodgivning. Målet är att samla information av 10 000 blodgivare i samband med varje blodgivning.

Vem finansierar forskningen?

I huvudsak finansierar Blodtjänst forskningsprojektet. Projektet är en del av GET IT DONE – programmet som finansieras av TEKES. I programmet deltar förutom Blodtjänst även bland andra Helsingfors Universitet, Carea - Samkommunen för sjukvårds- och socialtjänster i Kymmenedalen, Mehiläinen Ab, Duodecim, Lääketietokeskus och Institutet för molekylärmedicin i Finland FIMM.

Hurdan information samlas?

Forskningsinformation samlas med hjälp av personliga enkät samt blodprov som tas i samband med blodgivningen.
I forskningen beaktas olika faktorer som påverkar järnupptagningen samt järnanvändningen så som matvanor, motion och rökning. Därtill definieras den ärftliga variationen med hjälp av blodprov samt görs laboratorieundersökningar gällande järnmetabolismen.
Blodproven som behövs tas i samband med blodgivningen. Uppgifter om blodgivarens tidigare blodgivningar och hemoglobinvärden fås ur blodgivarregistret.

Deltagarnas personuppgifter hanteras enligt kraven för dataskydd- och sekretess inom hälsovården. Uppgifterna är kodade så att blodgivarens identitet inte kan härledas.

Får deltagarna sina laboratoriesvar?

Om forskningens framskridande informeras genom Blodtjänsts informationskanaler. Deltagarna får inte uppgifter om sina personliga laboratoriesvar. Blodgivningens läkare tar dock kontakt med deltagaren ifall man i laboratorieundersökningarna konstaterar något som är alarmerande och kräver brådskande hänvisning till hälsovårdens tjänster. Vid lindrigare avvikelser i laboratoriesvaren i samband med forskningen informeras inte blodgivaren.

På grund av att fastställningen av ärftliga faktorer är ett test för vetenskaplig forskning och inte ett laboratorieprov för hälsovården så informeras inte heller deltagarna om dessa resultat.

Till vad används proven som tagits i samband med forskningen?

För varje forskning som pågår vid blodtjänst har ett etiskt forskningslov beviljats. Detta lov fastställer de prov som tas av deltagarna samt användningen av dem.

Varje forskningsdeltagare ger sitt informerade samtycke genom att underteckna blanketten för samtycke var deltagaren även definierar till vilka ändamål blodproven får användas.

I Finland finns många lagar som tryggar provgivarens rättigheter. Det finns bland andra biobankslagen, lagen om användning av mänskliga organ, vävnader och celler för medicinska ändamål, lag om patientens ställning och rättigheter, lag om medicinsk forskning samt personuppgiftslag. Biobanksverksamheten styrs även av etiska kommissioner och Valvira.

Varför görs Fin Donor 10 000 forskningen?

Med hjälp av Fin Donor 10 000 – forskningen får vi värdefull information om blodgivningarnas samt kostvanornas och andra levnadsvanors påverkan på blodgivarens järnförråd. Med hjälp av forskningen strävar vi till att främja blodgivarens hälsa. I framtiden kan vi till exempel hitta sätt att förutspå ett optimalt blodgivningsintervall på individnivå.

Med hjälp av forskning om blod och blodgivning strävar vi även till att få ny kunskap så att blodprodukters säkerhet och effektivitet kan utvecklas – fördelarna går alltså i sista hand även till patienten.